Att skratta - kan vara att ta risken att bli betraktad som galen.

Att gråta - kan vara att ta risken att bli betraktad som sentimental.

Att ställa upp för någon annan - kan vara att ta risken att bli inblandad.

Att visa känslor - kan vara att ta en risk att visa vem jag är.

Att berätta om en dröm - kan vara att ta en risk att bli bortstött.

Att älska någon - kan vara att ta en risk att inte bli älskad tillbaka.

Att hoppas - kan vara att ta risken att misslyckas.

Men den största faran är kanske att inte ta några risker alls. Om jag inte är någonting, gör någonting eller har någonting kanske jag kan undvika lidande och sorg,men kan jag känna någonting, ändra någonting eller älska någon utan att ta en risk?.

Att leva - är att ta en risk att dö... 

Att knyta handen för att försöka behålla en näve sand betyder att bara några få sandkorn blir kvar. i en öppen hand stannar nästan all sand kvar...

" Verae amicitiae smpiternae sunt - Sann vänskap är evig" - Marcus Tullius Cicero,

född 3 januari 106 f.Kr

"Den som är stark måste vara snäll" - Pippi Långstrump

Idag framgår det av Mikael Kulles artikel i DN att utbildningsminister Jan Björklund jublar. Nu har han fått igenom en "ny hjärntvättsåtgärd" som våra ungdomar ska sätta i halsen, svälja och spy ur sig på olika sätt. Att "vissa ämnen är viktigare än andra" är nämligen styrtanken i beslutet om de nya reglerna för högskolan som riksdagen antagit.

Från och med hösten 2010 kommer alla våra ungdomar som läst matematik och språk att gynnas genom att de får tillgodoräkna sig extra poäng, det är det som så att säga är poängen i det "nya utslagningsprogrammet" som går under benämningen "taktikval".

Taktikutbildning är ett begrepp som för övrigt kommer från Yrkesoffersprogrammet som hör till Försvarsmaktens område. Grunden för all Försvarsmakt är som alla säkert känner till, förmågan till kvalificerad väpnad strid och nu kommer detta i ännu högre grad även att omfatta Högskoleprogrammet.

Taktik betyder "tillvägagångssätt" och i den ursprungliga grekiska ordalydelsen står för att "ställa upp soldater i lämplig slagordning". Kort sagt handlar det om att utnyttja resurser i syfte att nå ett uppsatt mål. Inom Försvarsmakten är "den väpnade striden" det sammanfattande begreppet för olika komplexa stridshandlingar. I gymnasiet handlar "striden" för många unga männniskor om att bevisa sitt värde och försöka komma tillrätta med en låg självkänsla via höga betyg. Flera rektorer upplever det negativt att ambitiösa 16-åringar gör taktikval och undviker estetiska ämnen för att lättare komma in på högskolan. På Blackebergs gymnasium oroar man sig också för elevernas psykiska hälsa. Och på Kungsholmens gynasium kan ämnen som filmkunskap, design, musik och litterär gestaltning komma att ställas in helt om alltför få elever söker. Matematik- och språkeleverna ökar överlag och jag frågar mig varför? Vad är syftet med att vi vuxna väljer att kommunicera det här budskapet till våra ungdomar? Vi har en uppsjö av statistikt bevismaterial som talar om hur våra Barn och Unga mår och vad de gör till följd av våra höga krav. Ändå legaliserar vi utslagningen med "jubel" som om vi vunnit något när det handlar om en verkligt stor och tragisk förlust. Att vi inte kan skapa mer utrymme för och uppmuntra våra Barn att undersöka och uttrycka sina inneboende talanger är ett brott mot de Mänskliga Rättigheterna. Vi behöver verkligen hjälpas åt att inse att det inte kommer att finnas några Verkliga Vinnare förrän ALLA vinner något tillsammans...

Jan Björklund är partiledare för Folkpartiet liberalerna, departementschef
och utbildningsminister. Han startade sin militära karriär 1981 och blev sedemera fänrik, tog examen vid officershögskolan i Halland, blev löjtnant, värvades till Livgardet, blev chef för beredsskapsplutonen, blev först kapten, sedan major och därefter chef vid stadsskyttebataljonen innan han valde att hoppa på politiken på heltid…

Du kan nå honom här: jan.bjorklund@liberal.se

Bilden är från bobgeldof.info

Här följer några bokstavskombinationer som anges i det amerikanska DSM-systemet som är ett internationellt verktyg för klassificering av diagonser. DSM står för Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Världshälsoorganisationens (WHO) har också utarbetat ICD som är en diagnosmanual som tillämpas framförallt i England).
ICD står för International Classification of Diseases.

AD/HD – Attention Deficit / Hyperactivity Disorder -
innebär uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet.
AD - Attention Deficit - står för uppmärksamhetsbrist och
HD - Hyperactivity Disorder - för hyperaktivitet.
Snedstecket mellan dessa bokstavsgrupper syftar till att markera att Barnet kan ha en uppmärksamhetsstörning utan att vara hyperaktiv. Likaså kan Barnet också vara hyperaktivt utan att ha en uppmärksamhetsstörning.
AD/HD är därför ett begrepp med mycket vid vinkel…

Vissa docenter säger dock att störningen ska vara handikappande i studier eller arbete och socialt, samt ha varit funktionsnedsättande sedan före 7 års ålder, för att tillämpas korrekt…

ADD – Attention Deficit Disorder –
innebär uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet.
Den här beteckningen använd sällan i Sverige men är relativt vanlig i USA…

DAMP - Deficits in Attention, Motor control and Perception –

innebär en dysfunktion i fråga om motorikkontroll och/eller perception. Det här är en nordisk term och ett snävare begrepp än AD/HD eftersom Barnet förutom uppmärksamhetsbrist även måste ha svårigheter med motorik och perception…

DAMP och ADHD tillhör gruppen neuropsykiatriska tillstånd – dvs medfödda eller tidigt förvärvade störningar i centrala nervsystemet som medför handikappande beteendeavvikelser.

DCD - Developmental Coordination Disorder –
används för Barn som enbart har svårigheter med motorik och perception. Många anser att DAMP i stort sett är liktydigt med en kombination av ADHD och DCD…

Tourettes syndrom –
definieras utifrån förekomsten av tics och man skiljer på övergående tics, kroniska tics och Tourettes syndrom. Ofta har Barn med Tourettes syndrom också svårigheter av AD/HD-karaktär…

Aspergers syndrom –
definieras framförallt utifrån graden av svårigheter när det gäller ömsesidig social kommunikation, snäva intressen, tal- och språkproblem, problem ifråga om icke-verbal kommunikation och motorisk klumpighet. Symtomen för aspergers liknar de som förekommer vid autism men på grund av högre begåvning och bättre förmåga till kommunikation, framstår symtomen inte lika alarmerande…

MBD- Minimal Brain Dysfunktion -

är en äldre beteckning som i dag används synonymt med DAMP. Diagnosen MBD används fortfarande i Finland…

OCD- Obsessive Compulsive Disorder -
är den engelska beteckningen för tvångssyndrom. Här avses tvångstankar som tvingar en människa att utföra vissa ritualer i enlighet med ett inre tvång. Om rutinerna görs på ett visst sätt kan de vara ångestdämpande….

OCD hör till ”Neuroser” där också panikstörning, fobier och hysteri ingår…

Hyperkinetiskt syndrom –
här är diagnoskriterierna i det närmaste identiska med kriterierna för AD/HD, men för att få diagnosen "Hyperkinetisk störning" ska Barnet uppfylla både kriteriet uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitet. Det räcker inte (som vid AD/HD) att uppfylla kriterierna för antingen det ena eller det andra vilket gör att betydligt fler får diagnosen AD/HD än diagnosen hyperkinesi…

FAS - fetalt alkoholsyndrom -
är en medicinsk diagnos på Barn som skadats av alkohol under graviditeten…

FAE - fetala alkoholeffekter -
är en beteckning på liknande tillstånd som FAS men där Barnet inte uppfyller alla kriterierna…

ODD - Oppositional Defiant Disorder –
innebär ett trotssyndrom eller en så kallad ”oppositionell beteendestörning”. ODD kännetecknas av att Barnet är aggressivt utagerande, trotsigt, tappar humöret, bråkar, skyller på andra, vill hämnas etc (enligt DSM IV). Kriterierna för en diagnos är att Barnet uppvisar ett mönster av negativistiska, fientliga och trotsiga beteenden som varat i minst 6 månader och tagit sig uttryck i minst 4 av följande kriterier:

1. Ofta tappat besinningen...
2. Ofta grälat med vuxna…
3. Ofta trotsat vuxnas regler aktivt…
4. Förargat andra med flit...
5. Ofta skyllt på andra...
6. Varit lättretad och stingslig...
7. Varit arg och förbittrad...
8. Varit hämndlysten och elak...

Kriterierna anses uppfyllda om beteendet förekommer oftare än vad som är "typiskt för ett Barn i samma ålder och på samma utvecklingsnivå" – det står ingenting om att Barnet ska ha "samma familjesituation"…

CD - Conduct Disorder –
Innebär en uppförandestörning eller en så kallad ”normöverträdande beteendestörning” dvs "upprepat och varaktigt mönster av beteende som innefattar kränkning av andras grundläggande rättigheter eller för åldern grundläggande sociala normer och regler".

CD Kännetecknas av att Barnet utvecklar "antisociala beteendemönster "- skolkar, snattar, stjäl, ute på nätterna, hamnar i bråk, förstör, misshandlar andra, anlägger bränder, gör inbrott, ljuger, rymmer hemifrån, etc.
Här säger man också när det gäller kriterierna att minst tre symtom ska ha förelegat samtidigt under 12 månader och minst ett kriterium uppfyllt under de senaste 6 månaderna. Man skiljer också på debut i barndomen (före 10 års ålder, minst ett symtom) och debut i ungdomen (före 10 års ålder, ingen symtom alls).

När det gäller de aggressiva beteendena mot människor (och djur) finns en lista att gå efter för att identifiera CD-Barn:

1. Hotar, trakasserar eller förödmjukar ofta andra...
2. Påbörjar ofta slagsmål...
3. Har använt något vapen...
4. Fysisk grymhet mot annan person...
5. Fysisk grymhet mot djur...
6. Stöld under direkt konfrontation med offret...
7. Tvingat någon till sexuellt umgänge...

Prognosen för Barn med DAMP/ADHD är allvarlig och en långtidsstudie som gjordes mellan 1977 – 1993 (Christoffer Gillberg) visade att drygt hälften av de Barn i 6 års åldern med svår DAMP/ADHD som var med i studien, vid 22 års ålder hade psykiska och sociala problem med kriminalitet och missbruk...

ASPD – antisocial personlighetsstörning -

om uppförandestörningen (CD) kvarstår efter 18 års ålder klassificeras den som ”antisocial personlighetsstörning” vilket innebär impulsivitet, rastlöshet och likgiltighet...

Roope Tikkanen är en finländsk läkare som specialiserar sig på psykiatri och skrivit en avhandling om ”mycket besvärliga personer”. Han skriver att brottslingar som upprepade gånger gör sig skyldiga till våld har en mycket hög grad av ASPD, runt 80 procent. Och hos män är ASPD tre, fyra gånger vanligare än hos kvinnor. En ”ASPD-brottsling” är i praktiken också alltid alkoholist – nio av tio våldsbrott begås (enligt statistiken) av personer som är kraftigt berusade…

ASPD-brottslingars alkoholism är så kallad ”typ två” som är en typ av alkoholism som bara uppträder hos var tionde alkoholist...

ASPD-problematiken framträder redan i mycket unga år och många med den här diagnosen har haft svåra beteendestörningar under puberteten och snattat, haft koncentrationsproblem, slagit sönder saker och mobbat andra redan i lågstadiet...

I Tikkanens en doktorsavhandling kan man läsa att av 200 våldsbrottslingar genomgick en sinnesundersökning, visade sig hälften ha diagnosen ASPD…

Dr. Tikkanen har grävt i ASPD-brottslingars bakgrund och säger:

– De har varit med om förskräckliga saker i sin barndom…

Syndrom –

innebär att en rad symtom och beteenden uppträder tillsammans och utgör en enhet. Symtom och beteenden kan iakttas och beskrivas av personen själv, personens familj, läkare och övriga i omgivningen...

Dolda handikapp –

är ett funktionshinder som inte uppenbart syns eftersom individen mer eller mindre kompenserar för sina svårigheter. När kravnivå och förmåga inte längre överensstämmer visar sig svårigheterna och blir ibland till ett handikapp...

Dyslexi eller specifika- läs och skrivsvårigheter (tidigare benämnt ordblindhet) – innebär att Barnet har stora svårigheter att lära sig läsa och/eller skriva trots normal skolundervisning, normala sinnesfunktioner och normal intelligens. En distinktion mellan dyslexi och försenad men normal läs- och skrivfärdighet är att förmågan skall ligga minst två årskurser under vad som motsvarar barnets utvecklingsålder. Läsning är beroende av två faktorer: avkodning av skriften och förståelse av det avkodade. Problemet vid dyslexi ligger primärt kring avkodningen...

Jenny Lexhed har skrivit en bok om Lucas, hennes autistiske son. Boken heter " Det räcker inte med kärlek". I artikeln säger Jenny, som är civilekonom och kommunikationschef på företaget Talarforum som hon startade 1995 tillsammans med maken Mikael:

– "Jovisst är det ironi, att ett par som lever på kommunikation, på att människor talar, får ett barn som inte kan kommunicera med sin omvärld."

Autism är ett allvarligt funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnfunktionsstörning. I Sverige föds årligen cirka 100 barn med autism, de flesta av dessa är pojkar. Autism förekommer ofta, men inte alltid, tillsammans med andra funktionshinder som förståndshandikapp, epilepsi, syn- och hörselskador.

Personer med autism har stora svårigheter att bearbeta och förstå information så att de får helhet och sammanhang i sina upplevelser. De har också bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper;

* svår begränsning av förmågan till ömsesidig kontakt
* svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation och
* svår begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen

Här kan du läsa mer om autism och Aspergers syndrom.