Flodhästen
sover.
Flickan
skriver.

Gud håller
ihop allting i
Universum
som knoppen
i ett parasoll.

Jord
Stång
Tyg
Trä
Knopp
Himmel...

När flickan

blir frisk 

kan hon

hålla ihop

sin egen Himmel 

med hjälp av

Gud som en

knopp 

på en stång

och Jorden

som ett tyg...

Vi har rest länge.

Vi är framme på Ön nu.
Ön är vacker.
Nästan ingen levande varelse
kan betrakta den mer än ett
kort ögonblick i taget.

Tittar man längre dör man...

Dör man faller ögonen ur sina hålor
och rullar som små droppar
ner i Havet igen...