"En dramatikers dagbok" av Lars Norén - 1680 sidor, utgiven av Bonniers består av fem tunga akter från sommaren 2000 till 2005 där Norén blottar fragment av sin yttersta och sin innersta dramatik - men inga känslor!

”Jag kan inte leva med andra, inte för länge och för nära.
Jag bränner upp dem.”

”Såg inslaget i Dagsrevyn. Såg hur ful och gammal jag är, var."

”Om jag ger ut dagböckerna kommer jag att bli mycket ensam.”

Man kan lägga märke till att dagboken är opaginerad, det vill säga saknar sidonummer, vilket kan ge en Norénsk vink om att varje dag snabbt övergår till en dag i ett förgånget då. Eller blir en dag att sträva emot i ett där, längre fram. Den tidlösa sidan kan också vara en dag Här och Nu. Dagarna i dagboken skiftar i rasande tempo och snabb förvandling. Plötsligt kan vi befinna oss i ett gammalt då igen för att strax föras in i den nya dagen som ligger framför oss. Framför, bakom, ifatt och förbi. Om och om kan frågorna väckas om vad ett Du och ett Jag i den eviga förbannelsen egentligen innebär?

Innebörd, innebar, inneburit. Dagar lika flyktiga som aceton kan bli hur små eller hur stora som helst. Genialitet och trivialitet; alltsammans tycks födas först i skrivaren och därefter i betraktaren. Berättar Norén nu en ny saga för oss om hur vi alla är fångade i denna simultanitet där Dagen är Nattens Mor; eller om det är tvärtom?

Och är inte bara Kaos utan även Djävulen granne med Gud och hans Gudinnor i spegeln?

Vakna. Äta. Handla. Knulla. Sova. Slumra. Vakna. Sova. Slumra. Vakna...

Dagboken inleds enligt recensionerna av Noréns barnlösa kärlek till C och de uppskjutna adoptionsplanerna. Det som blir kvar är sorg. Och dagboken slutar i vad man kan för(e)ställa sig vara i en slags karikatyrspegel, med kärleken till A som ledde till graviditeter som avbröts. Produktion, reproduktion. Bilder och förebilder. Det som blir kvar är sorg. Och min stillsamma undran är: Vem är B? Finns det överhuvud taget någon B?

A och C finns ju. Om B finns, kan B då möjligen vara "Babar" i Noréns liv? Jag har själv levt med C, E, M och GN som liksom LN härstammar från "Flodhästar", det var därför det slog mig att även LN kanske attraheras av B:s Celesteville...

På sin OBS! födelsedag 2005 skriver Norén:

Och sedan denna typiska Norénska som är ett språk för sig så dramatiskt fascinerande med så oerhört många fascetter, samtidigt så fyllt av Lotta på Bråkmakargatanskt självömkande (i botten):

Och det stämmer säkert; när vi en dag ligger där är vi förmodligen inte här!

När jag skummat färdigt bland recensionerna - det finns ett tiotal i dagspressen - lyser några ord starkare än andra. Den klockrena formuleringen i Carl-Johan Malmbergs text i SvD:

"Norén är den tragiske fången i författarens ofrånkomliga paradox: ingenting har värde förrän jag har skrivit det – ingenting har värde när jag väl har skrivit det."

Den lysande meningen hos Leif Zern i DN:
"Jag upplever varje teaterrecensionsion som ett misslyckande. Det är så mycket som inte går att fånga med ord."

Och Noréns kompromisslösa påstående som nästan fick Mikael van Reis på GP att tappa andan när han mötte det första gången:
"Vi är redan döda, vi vet bara inte om det..."

Kanske finns det en dold mening någonstans i LN:s dagbok också, ni vet som det där sista spåret som fanns på vissa LP-skovor ibland som man bara kunde höra om man snurrade skivan manuellt baklänges för hand.

"Jag är redan död, och jag vet om det..."

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu gäller det att damma av sig vintermörkret och ta ett steg ut; ut i Ljuset, närma sig Solen. Och en dag i taget (det viktigaste först, som vanligt) kommer vi att närma oss det vi längtar efter och vill; det kanske inte kommer på en gång, som e...

    Idag läste jag en artikel från The Telegraph på Shoebat.com. Obama säger att han vill hindra de allierade ifrån att slåss mot ISIS. Men de allierade svarar: “We Will Fight ISIS Alone Without Obama’s Support” ... Och Obama s...

  Your work is going to fill a large part of your life, and the only way to be truly satisfied is to do what you believe is great work. And the only way to do great work is to truly love what you do. - Steve Jobs...

NU är den här!

  Nu var länge sen jag skrev här i bloggen igen.  Idag kände jag ett litet behov av att dela med mig. Det händer ju så mycket hela tiden! Och visst går tiden fort, om den nu finns? Det känns som om tiden krympt till 15-16 timmar per dygn! ...