På besök är ute och åker buss.
Sätter mig en bit bakom två kvinnor och kan inte undgå Den Enas monolog.
Från Gamla Stan till Kungsholmstorg avverkar hon hela sin familj, Och några till. Käften går som en flismaskin när hon skalar av en efter en i ett rasande tempo.
Den Andra har antydan till ett leende på läpparna, till att börja med. Men hon stelnar allteftersom och salivproduktionen tycks öka, hon sväljer oftare och oftare.

Den Ena Kvinnans man är ett empatilöst kräk. Barnen, bortskämda skitungar. Och brorsan beskriver hon som en av de fegaste arslen som gått i ett par skor.
När vi passerar Stadshuset ligger hela familjen som spillved i en hög vid hennes fötter. Och den Andra Kvinnan blir allt blekare om nosen när det kvinnohatande Chefsarslet och de två förståndshandikappade arbetskamraterna som bara håller med - för att ligga bra till naturligtvis, sågas i behändiga småbitar.

Den Ena fortsätter hämningslöst utan andningspaus. Och Den Andra skruvar på sig mer och mer men säger ingenting när programledaren för TV 4:s Postkodsmiljonären kapas vid fotknölarna.

- Hur faan kan dom ha Rickard Sjögren i TV??? Va!!!

Den Ena går på i samma hämningslösa stil om både sina egna föräldrar och om Det Empatilösa Kräkets, som tycks vara roten till allt elände. Och Den Andra börjar nu skifta åt grönt.

Scenariot kulminerar.

- Vad faan ska man göra med alla idiotjävlar? säger den Ena och innan repliken klingar av, händer någonting fullständigt osannolikt.
Den Andra börjar hulka. Hon sätter först den ena och sen snabbt den andra handen
för munnen för att försöka stoppa kaskaden som störtar ut.

Den Andra märker ingenting förrän någonting som liknar en halvsmält GI-luch lägger sig som en surrealistisk matta över hennes kappa. När det stänker sötsur sås på halsduken och upp i ansiktet, studsar hon upp och skriker. Och Den Andra plockar nervöst fram en pappersservett och börjar torka av Den Ena alltmedan ekologisk broccoli fortsätter att sprattla ut ur munnen som levande föda ...

Den Ena är nu högröd och svär som en borstbindare och försöker engagera övriga passagerare.
- Men gör nåt då för faan! HALLÅ!!! Sitt inte bara där som fån!

Den Andra skäms.
Den Ena vrålar STANNA BUSSEN FÖR HELVETE SER NI INTE ATT ...
Den Andra viskar förlåt förlåt med resterna av skalet på en grillad aubergine hängande i mungipan.

- Du är ju för faan inte ...
- Förlåt ...
- Ta bort det där jävla SKALET ...
- Förlåt ...
- Det här är ju för faan inte ...
- Förlåt ...

Nu stannar bussen.
Den Ena störtar av och börjar gestikulera till förbipasserade.
Den Andra vinkar tafatt.
Och bussen fortsätter uppför Hantverkargatsbacken.
En mobiltelefon ringer.
Det sista jag hör innan jag kliver av är:

- Hon pratade så mycket skit så jag hade bara lust att spy och så gjorde jag det!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu gäller det att damma av sig vintermörkret och ta ett steg ut; ut i Ljuset, närma sig Solen. Och en dag i taget (det viktigaste först, som vanligt) kommer vi att närma oss det vi längtar efter och vill; det kanske inte kommer på en gång, som e...

    Idag läste jag en artikel från The Telegraph på Shoebat.com. Obama säger att han vill hindra de allierade ifrån att slåss mot ISIS. Men de allierade svarar: “We Will Fight ISIS Alone Without Obama’s Support” ... Och Obama s...

  Your work is going to fill a large part of your life, and the only way to be truly satisfied is to do what you believe is great work. And the only way to do great work is to truly love what you do. - Steve Jobs...

NU är den här!

  Nu var länge sen jag skrev här i bloggen igen.  Idag kände jag ett litet behov av att dela med mig. Det händer ju så mycket hela tiden! Och visst går tiden fort, om den nu finns? Det känns som om tiden krympt till 15-16 timmar per dygn! ...