När jag känner mig lite sorgsen och tappar fotfästet går jag omkring här och uppskattar mitt liv och försöker komma tillbaka till den där trygga känslan av att allt är helt perfekt precis som det ska vara. Den här kompisen fick jag av min älsklingssyster från Aspö när hon kom hem från Bali. En sån sak gör ju att livet inte bara består av Sankt Göran och Draken...

Som tur är finns det Skyddsänglar i päls också...

Det händer så mycket samtidigt i Livet just nu; det känns som om Tiden

rusar fram som en Pil genom dagar och nätter, veckor och månader.

På samma gång som Känslorna forsar hit och dit, ligger ändå en Harmonisk Symfoni i bakgrunden och det är märkligt egentligen, att det kan finnas Trygghet och Lycka mitt i en Kaotisk tillvaro...

Jag och några till simmar ut i ett enormt ljusblått nästan vitt hav. Helt utan förvarning sjunker jag som en sten med väldigt hög hastighet; precis lika snabbt som en stor stenbumling försvinner ner mot botten när man kastar i den i havet från en hög höjd. Begreppet som en sten förklarar verkligen känslan i drömmen och jag försvinner ner mot botten otroligt snabbt. När jag inser att jag inte kommer att klara mig får jag panik.
Jag kommer att dö nu, tänker jag men så får jag plötsligt en oändligt stark ingivelse av att det absolut enda jag kan göra är att släppa taget fullständigt… Och när jag gör det blir allting okej. Jag kan andas i farten mot botten och - jag dör inte alls. Jag överlever och allt obehag försvinner. Dödsskräcken och paniken ersätts av en behaglig känsla. Allt är som det ska. Det tar en evighet innan jag når botten men jag har inga som helst problem med att röra mig fritt precis som jag vill…

När jag vaknar är jag glad som en lärka och i Solögas Djurbok läser jag att Lärkans gåva är att sprida glädje genom att Sjunga; sjung för dig själv också! står det, och jag sjunger hela morgonen innan jag går hemifrån!
Budskapet från drömmen kommer till mig i små stötar under dagen och när jag inser vad som hänt under natten sköljer en djup tacksamhet genom hela kroppen; lika djup som botten i det stora vita havet där jag sjönk i drömmen. Senare på kvällen skriver jag i min dagbok:
Nu kan jag gå till botten i känslornas värld utan att få panik. Det är bara att släppa taget och sjunka. Jag kommer inte att dö! Det enda som kommer att försvinna är gamla leda rädslor jag kan klara mig utan. Tack!

Klara - clarus på latin betyder berömd. Det finns flera Klaror som är kända. Sankta Clara till exempel, grundande den franciskanska nunneorden där Klarissorna samlades, och gav namn åt stadsdelen Klara här i huvudstaden. Innan hon blev Sankta Clara, hette hon Chiara Offreduccio di Favaronne och var äldsta dotter till greve Favorino Scifi av Sasso-Rosso och hans hustru Ortolana. Hon är också känd som Klara av Assisi och var vän med Franciskus av Assisi - Den Helige Franciskus...

Det viktigaste för en Klarissa-syster är Tystnaden, annars går det inte att höra Guds röst! Och deras löften är:

• Lydnad
• Fattigdom
• Kyskhet
• Avskildhet

En annan KÄND Klara är Klara Hitler född Pölzl den 12 augusti 1860 - på Klaras namnsdag för övrigt. Hon gifte sig en andra gång, med Alois och blev alltså Adolfs Hitlers älskade mamma! Om ni inte visste det så var Alois en tyrann som slog både sin hustru och sina barn - se Alice Miller.

HItlers far var 23 år äldre än Klara och hade varit gift två gånger innan de träffades. Klara Pölzl var 25 år när hon blev Klara Hitler och födde fem barn. Alois var 51 år gammal när det fjärde barnet Adolf föddes i april 1889 - det var bara han och hans yngre syster Paula som nådde vuxen ålder...

1903 när Adolf var 13 år dog hans far.

Klara var en mild och vänlig kvinna och det sägs att Adolf Hitler var väldigt förtjust i sin mor som dog i bröstcancer i december 1907.

När Adolf Hitler dog 1945 hade han ett fotografi av Klara i handen...

I namnet Klara ligger alltså ååår av inprogrammerade föreställningar som det gäller att ta sig en närmare titt på =)

Att få ihop den Heliga Fransiskussyrrans löften med den kuvade Hitlermammans konflikträdsla och förena det med någon slags empatisk och kreativ livshållning låter väl som en saftig utmaning för oss Klarissor...

Klara är förresten ett av de 20 vanligaste tilltalsnamnen idag.

2005 fanns det 17 519 Klaror i Sverige och 11 304 som skulle ha svarat om någon ropat: KHLAARA!!!

Oj va länge sedan!
Många olika saker händer just nu.
Jag har inte hunnit med att skriva här.

Livet känns bra.
Klimatet i fokus.
Det som sker i det yttre, sker till stora delar också i det inre -
som alla vet men kanske inte riktigt vågar erkänna...

Det krävs förändringar - på flera plan.
Och - orkar vi med det, just nu?

Svaret är Ja!

En dag i taget, en sak i sänder:
och det viktigaste först så går det fint...